|
Intervju med Fredrik Ahlfors
En lördag i augusti 2006 träffar Torsten Böll (T.B) författaren Fredrik Ahlfors (F.A) för samtal om debutromanen Uthamn.
T.B: Vad jag förstår så har din debutbok Uthamn sålt bra?
F.A: Ja, för att vara av en okänd debutant kan man nog påstå det.
T.B: Dessutom har recensionerna varit positiva. Hur känns det?
F.A: Väldigt roligt, så klart.
T.B: Uthamn har blivit speciellt uppmärksammad i Blekinge. Hur kommer det sig?
F.A: Boken utspelar i Blekinge skärgårds övärld. Den innehåller en hel del miljöskildringar som många säkert känner igen. Framför allt från Stenshamn och Utlängan. Dessa öar har en väldigt speciell och vacker miljö, dessutom en spännande historia.
T.B: Vill du berätta vad Uthamn handlar om?
F.A: Om en före detta författare som över en sommar bosätter sig i en förläggares sommarstuga på en ö. Hon har egentligen slutat att skriva men förläggaren hoppas på att ön ska få henne att tänka om. Den säregna miljön påverkar henne och när några gamla fiskare dör under oklara omständigheter tar hon reda på en del om öns oklara förgångna.
T.B: Är det en deckare?
F.A: Nej, men det finns väl ett visst inslag av spänning. Och mord.
T.B: Du är uppväxt i Växjö. Hur har mottagandet varit där?
F.A: Obefintligt.
T.B: Varför då?
F.A: Jag vet inte. Det finns bara en större dagstidningen i Växjö och det är Smålandsposten. Men dom har inte visat något som helst intresse, trots recensionsexemplar och brev från förlaget.
T.B: Du låter nästan bitter?
F.A: Det är jag inte. Men jag tycker det är tråkigt att dom inte bemödar sig uppmärksamma en litterär debut av någon som är uppväxt och fostrad i staden.
T.B: Du bor och arbetar som läkare i Göteborg? Hur har mottagandet varit där?
F.A: Bra.
T.B: Och så är du småbarnsförälder?
F.A: Det stämmer.
T.B: Hur hinner du med att skriva?
F.A: Det blir väldigt fragmentariskt. En timme här och halvtimme där. Tidiga morgnar. Nätter. Jag önskar att jag hade mer tid över för skrivandet. Uthamn är ju en kortroman på bara 126 sidor, ändå tog den nästan 7 år att skriva. När barnen blir större blir det kanske mer tid över.
T.B: Blir det någon fortsättning på Uthamn?
F.A: Först hade jag inte tänkt det, men nu överväger jag det. Jag har fått många önskemål om en fortsättning. Kanske kan det bli en del två. Och del tre.
T.B: En tredje del också?
F.A: Ja, varför inte? Det finns så mycket som jag bara snuddade vid i Uthamn som skulle kunna utvecklas till en hel bok. Dessutom kom jag i somras kontakt med spännande historiska dokument om öarna som jag skulle kunna använda. Bland annat har öarna Utlängan och Stenshamn fungerat som en räddningsstation under första hälften av nittonhundratalet.
T.B: Håller du på och skriver på något just nu?
F.A: Ja. Jag försöker sätta ihop en samling kortare historier. Flera av dem är gamla och behöver putsas till.
T.B: Blir det en novellsamling?
F.A: Jag vill inte kalla det noveller, snarare historier ur min inre verklighet.
T.B: Vad menar du med min inre verklighet?.
F.A: Historierna är mer som drömska bilder än vanliga noveller. Dom är egentligen inte skrivna för att ingå i ett manus, utan spontant uppkomna då och då. Dom är jävligt roliga att skriva, dom kommer till så lätt, ur ren fantasi och skaparglädje. Dom är kravlösa och utan litterära regler. Mer som små konstverk egentligen. Surrealistiska har någon kallat dom, absurda i den gamla ryska traditionen någon annan. När man skriver en roman är det så mycket att förhålla sig till och hålla reda på. Det är så begränsande. Dessa historier är bara lustfyllda.
T.B: När kommer den ut?
F.A: Jag vet inte ens om den kommer ut. Det beror på det färdiga resultatet och vad Trombones redaktionsråd tycker. Men, det lutar nog åt utgivning.
T.B: Kommer den nu i höst?
F.A: Inte omöjligt.
T.B: Apropå det där redaktionsrådet som visst utgörs av en samling anonyma personer. Har du träffat dom?
F.A: Så klart.
T.B: Kan du avslöja vilka dom är?
F.A: Nej.
T.B: Inte ens en ledtråd?
F.A: Nej.
T.B: Hur många är dom?
F.A: Munkavel.
T.B: Vad är egentligen meningen med detta hemlighetsmakeri?
F.A: Det är ett välfungerande förlag som drivs på hobbybasis med mycket trevliga människor inblandade. Om dom väljer att vara anonyma så kan dom väl få vara det, så länge som förlaget fungerar. Dom låter väl böckerna tala.
T.B: Tack för pratstunden. Och lycka till i fortsättningen.
F.A: Tack själv.
Torsten Böll |
|